Yey!
Råkade ju ta bort hela www.pean.org igår, inklusive blog och allt. Så det får bli en wordpress-blog den här gången.
Yey!
Råkade ju ta bort hela www.pean.org igår, inklusive blog och allt. Så det får bli en wordpress-blog den här gången.
Ja, då var det äntligen dags igen.
Det finns ju få saker med stockholms kollektivtrafik som gör mig så irriterad som folk som skall stressa av tåg och bussar.
När det gått så långt att folk reser sig vid stationen innan de skall av och försöker tränga sig ut trots att det är uppenbart att personerna som befinner sig framför också skall av eller åtminstone kommer att flytta sig så fort som tåget stannat?
Vore det inte enklare om alla istället väntade tills tåget stannat, för att sedan i lung och ro vänta på sin tur och gå av tåget?
Det går ju knappast snabbare av att man ställer sig upp och väntar redan 5min innan tåget kommer fram.
Nåväl. Det är säkert många som ställer sig de här frågan. Även de som stressar som om vagnen vore fylld med cyanid.
Jag blir bara så förbannad! Haha.
Adjö så länge.
Äntligen var det dags för lite blog igen.
Hahaha. Jag kan inte sluta att roas av morgonens rubriker. Kaos och åter kaos.
Visst är det kaos men inte fan är det något snökaos. Såvitt jag kan se så har det knappt fallit 1dm snö och temperaturen kryper ner mot ett par futtiga minusgrader. Nej, detta är bakläxa för alla inblandade förutom Stockholm stad. Enligt mig har de inget eller minimalt ansvar i det kaos som tydligen rådde och kanske fortfarande råder på vägarna i och omkring stockholm. De får tyvärr ta rätt mycket skit i diverse nyhetsmedium. De som borde ta smällen är de som inte har vinterdäck och de som inte klarar av att köra på vintervägar. Det borde vara något utav ett obligatorium i ett land som sverige.
Vad gäller kollektivtrafiken så finns nog ett och annat att säga där också. Självklart så borde SL varit beredda på detta. Jag förutsätter att en stor organisation som SL alltid har koll på rådande och kommande väderlek. Det gäller samma sak här som för övriga trafikanter. Har man ett trafikbolag i norden så får man fan se till att bussarna tar sig fram efter ett minimalt snöfall oavsett om det är saltat eller sandat. Men tågen då? Ja, det var ju tydligen totalt stopp i tågtrafiken under åtminstone två timmar pga. ett omfattande växelfel, som säkerligen berodde på vädret. Detta är självklart något som inte är acceptabelt och under all kritik, men jag kan ju påstå att jag i övrigt inte kan se något mer pålitligt transportmedel än Banverket + SJ. Jag vet att SJ inte har några som helst problem med varken snö eller kyla, jag har sett tåg köra utan problem i -20C och efter 50cm snöfall. Men just den här gången så felade tydligen banverket.
Men slutsatsen är väl ändå att det är löjligt hur dåligt stockholmare är på att klara lite snö och det är skamligt att de vill skylla ifrån sig allt på snöröjningen.
Tack för mig
Val liksom.
Jag säger då det. På söndag är det val. Skall jag vara ärlig så vet jag inte alls hur jag kommer rösta, men att jag kommer rösta är säkert. Ännu svårare blir det när man klurar på vad man skall rösta på i kommun och landsting. Ackack.
Ja, vi får se.
Loggade idag (precis som alla andra dagar) in pÃ¥ mitt kära NE.se, och läser ingressen till en av dagens artiklar… “Varför Pluto inte längre platsar” och det första som slog mig var att jag inte skrivit om detta här. Det känns lite sent nu, detta är ju extrema old news sÃ¥ att säga. Men med tanke pÃ¥ bloggens titel sÃ¥ känder jag mig ändÃ¥ tvungen att ta upp det hela.
Ja, hur är det egentligen? Varför är inte Pluto en planet? Det har ju trots allt varit sÃ¥ sedan 1930, eller? Jag tycker nämligen att det här är ett självklart beslut med tanke pÃ¥ de upptäckter man gjort sedan 1992 dÃ¥ man upptäckte den första “pluto-liknande” kroppen och efter detta har man hittat Ã¥tminstone tusen föremÃ¥l som har liknande bana som Pluto. Det finns till och med kroppar som är större än Pluto. Hur kan dÃ¥ Pluto vara en planet medan de andra “objekten” där ute inte är det. För mig känns det självklart och logiskt att det istället handlar om en samling “stenar” som rör sig i en omloppsbana kring solen, ungefär som astreoidbältet.
Men anledningen till att Pluto inte längre klassas som en planet är att man tagit fram en mer exakt definition av vad som är en planet. Får att en himlakropp skall kunna klassas som en planet måste den ha följande tre egenskaper:
1. att gå i omloppsbana kring solen
2. att ha tillräcklig massa för att självgravitationen ska övervinna materialets hållfasthet och skapa en i det närmaste rund kropp
3. att ha rensat bort material nära sin bana
Här står det ju klart att Pluto inte klarar av att uppfylla det sista kriteriet för att vara en planet och därmed så skall det inte heller kallas en planet enligt den nya definitionen.
Ja, lite sena nyheter men det får ni ta.
Adjö…
Ett av mina favoritord här i världen :)
förnumstig
förnum´stig adj. ~t
ORDLED: för-numst-ig
som meddelar självklarheter som om de vore produkter av djup tankeverksamhet {SYN. snusförnuftig}:
Jag läser precis en bok av Ulf Danielsson. Här nämns att vi, om vi skulle färdas ut i rymden med en konstakt acceleration på 9.82 m/s² så skulle vi nå lika långt ut i rymden som vi kan se med ett teleskop idag (ca 10 miljarder ljusår) på ca 45år pga relativistiska effekter. Men det som jag inte förstår är varför det då tagit så lång tid för ljuset, som faktiskt färdas i ljusets hastighet. Påverkas inte ljuset själv av dessa effekter?
Självklart är det jag som inte riktigt har koll pÃ¥ hur relativiteten och relativitetsteorin fungerar. Men visst är det en underbar tanke att om vi bara kunde skapa en farkost som kunde accelera sÃ¥ som nämnsovan länge sÃ¥ skulle vi kunna färdas till “universums ände” och tillbaka under en livstid. Problemet är ju att när vi kommer tillbaka sÃ¥ har det en otroligt lÃ¥ng tid förflutit pÃ¥ jorden om den ens finns kvar.
Något annat som gör mig lite konfunderad är ju det faktum att 10 miljarder ljusår tar 45år att avverka när ljuset tar 10 miljarder år på sig. Inget kan ju färdas snabbare än ljuset.. Men jag antar att det fungerar eftersom sträckan blivit så mycket kortare och tiden går så mycket långsammare att det verkar som att vi kör ifrån ljuset? Återigen, påverkas inte ljuset av effekterna?
Ena sekunden känns det helt rätt att det borde hänga ihop såhär medans den andra känns det helt absurt. Intressant att klura på åtminstone.
fotnot: Stjärnor och äpplen som faller av Ulf Danielsson. ISBN: 91-7001-206-7
Jag tänkte att det kunde vara pÃ¥ sin plats med en liten avstämning vad gäller det tidigare nämnda projektet. “Nytt Projekt” och hittils har det faktiskt gÃ¥tt ganska bra. Med enka uttryck för accelerationen, hastigheten och positionen har jag lyckats pilla ihop nÃ¥got som liknar elliptiska banor kring en “sol”.
Till att börja med använde jag FreeBASIC och fick därigenom rätt snabbt rätsida på matematiken. Men även fast siffrorna verkade stämma så hände rätt konstiga saker när programmet kördes, rörelsen verkade inte alls balaserad. Men med lite hjälp klurade jag ut att vi hade problem med precisionen. Med ännu mer hjälp av allas vår gamkiller så portades koden till C och SDL. Så nu har jag ett någrlunda vettigt system med tre planeter och en sol.
Nästa steg för att få en mer korrekt modell är att använda sig av skalenliga siffror. Som det är nu använder jag massor och gravitationskonstanter som ger önskat resultat. Men i förlängningen vore det trevligt med någon form av modell av vårt eget solsystem. Men även som nämnt tidigare så vill jag försöka mig på att sprida ut materia slumpmässigt över en yta för att sedan se hur den klumpar ihop sig..
För er som vill se resultatet så finns det här:
gravity1.exe (FreeBASIC, windows binär)
gravity1.bas (FreeBASIC, källkod)
gravity2.c (C, källkod)
För att köra kompilera C-koden behövs en C-kompilator, förslagsvis gcc och SDL.
Godnatt
Ja, här sitter man och bläddrar i formelsamlingen från gymnasiet. Det var verkligen tider det. Utan ansträngning och med nästan enbart nöje njöt man sig igenom matematik och fysik-kurserna på gymnasiet. Självklart var det svårt ibland. Men det otroliga utbyte man fått genom alla de funderingar och oändliga diskussionerna väger upp detta så mycket att jag vet inte vad.
Det är nästan så att jag måste ta fram en gammal mattebok från gymnasiet och prova om jag klarar av någon derivata och integral.
Haha. Då var det gjort (för er som läst eller läser matematik C eller senare är detta oldnews). Min första derivata sen universitetstiden. Det tog lite väl lång tid. Men ja, det får man kanske ta.
“Inuti en kon är en cylinder placerad som fuguren visar. Vilken är den största volym som cylindern kan ha?”
Till att börja med tar vi reda på vad som gäller för en cylinders volym.
Problemet med den här formeln är att vi har två variabler höjden och radien. Men vi noterar snart att diametern och höjden hos konen är samma, detta gör att vi enkelt kan komma fram till en substitution för r.
Detta ger en ny funktion för volymen: och som ni ser finns så beror volymen enbart på höjden i den här formeln.
Vad man gör sedan är att eventuellt förenkla funktionen vilket jag gjorde och fick följande:
För att hitta funktionens/volymens maximum deriverar jag kurvan (derivata ger kurvans lutning) och derivatan för V blir:
För att finna finna kurvans maximum så letar vi efter ställen på kruvan där lutningen är 0. Dvs där den varken lutar uppåt eller nedåt. Där kan man ju tänka sig att kurvan väntar i ett maximum eller minimum. Därför sätter vi derivatan till 0.
Här kan man använda sig av den gamla hederliga pq-formeln eller kvadratkomplettering för att lösa ekvationen. Man kommer hur som helst fram till att de båda rötterna är:
Sen är det ju dags att ta reda på vilken rot som är den rätta. (maximum). Jag gick på känsla och antog att 8 var den rätta lösningen. Detta testar man sedan genom att sätta in något lite större än 8 och något lite mindre än 8. Då ser man att före 8 är derivatan större än noll och efter 8 är den mindre än noll. Det betyder ju att funktionen ökar före 8 och minskar efter 8. Alltså måste funktionen ha ett MAXIUMUM vid 8.
Till sist är det bara att sätta in vÃ¥r Ã¥tta i ekvationen för volymen: pi * ( 144 * 8 – 12 *82 + 83/4 ) vilket uträknat blir 512 pi vilket även är svaret pÃ¥ problemet.
För dig som är inbiten matematiker så är detta gammal skåpmat och inget nytt och för mig var det en enda lång nostalgitripp. Men för er andra så finns det säkert en hel det att fundera på här. Om det nu ens intresserar öht. Men hur som helst. Håll till godo.
Adjö..
edit: Jag får förresten be att få återkomma med en lite djupare förklaring på deriveringsteget i senare inlägg. Själva deriveringen utlämnas helt här. Detta var som sagt mest nostalgitripp och självterapi. Men jag lovar att beskriva teorierna bakom derivata lite mer genomgående i framtiden.

Extremely serious and a little eccentric, people find you loveable – even if you don’t love them!
You are usually feeling: Logical – you rarely let your emotions rule you
You are famous for: Being smart, a total neat freak, and maybe just a little evil
How you life your life: With passion, even if your odd passions (like bottle caps and pigeons) are baffling to others
Satt precis och klurade pÃ¥ vad man skulle hitta pÃ¥ som projekt… Kom pÃ¥ att det här med Gravitation och solsytemet verkade vara ett lagomt svÃ¥rt men ändÃ¥ intressant projekt.
Planen är att göra ett program som haterar kroppars massa dess rörelse och gravitationen mellan dem. Kanske börja med en sol och en planet som roterar kring solen, sen kan man ju tänka sig att räkna pÃ¥ hur planeter som passerar förbi det lilla solsystemet pÃ¥verkas. Sen skulle jag även vilja göra en modell där man slumpmässigt fördelar massa över en yta för att sedan lÃ¥ta “tiden gÃ¥” och se hur saker och ting klumpar ihop sig mer och mer..
Frågan är bara vad man skall använda. Matlab hade ju varit rätt nice. Dock så är det inget jag har tillgång till för tillfället. Något enkelt språk för att koda grafik vore ju som handen handsken här. FreeBASIC kanske. Om ni har några förslag så är det välkommet.
Jag undrar vad det är för jävla marknadsekonomi vi lever i. Straffskatter hit och fackliga organisationer dit. Inget ont om facket som en föreståndare för arbetarens rättigheter. Men det som gör mig konfunderad är ju allt prat om låga löner. Är det inte en marknadsekonomisk effekt (speciellt om det är ont om jobb) att folk börjar kräva mindre och mindre för sina tjänster? Är det inte det som är meningen med marknadsekonomi? Att de skall driva fram de bästa produkterna/tjänsterna till de bästa priserna?
Samma sak med straffskatter. Kan kineserna göra bra skor till bättre priser så måste de väl få sälja dem i europa utan att vi skall bestraffa dem bara för att gynna våra egna tillverkare. Jag trodde globalisering var en del av marknadsekonomiska tänket. Men jag kanske har fel.
Ja, lite korta snabba tankar om arbetskraft och straffskatter. Antagligen finns det oändligt med argument emot det jag precis sagt, skriv då en kommentar, jag är absolut öppen för en diskussion.
au revoir…
Nu har jag fixat stöd för att “pinga” blog-portaler som t.ex. www.nybloggat.se och nyligen.se.
Yeah! :P
Yoyo.
Har idag fixat lite funktioner för er som inte riktigt orkar surfa på webben. :).
Det gÃ¥r numera att ta emot mina blog-inlägg via e-post istället. För att göra detta mÃ¥ste du registrera dig under “registrera användare” och sedan gÃ¥ in pÃ¥ “kontoinställningar” och markera dig som subscriber, om du vill ha mailet i html-version sÃ¥ kan du välja det där.
HÃ¥ll till godo.
Ja, jag säger då det.
Satt precis och drömde mig tillbaka till universitetsstudierna och kom att tänka pÃ¥ en i det närmaste underbar föreläsare. Allas vÃ¥re käre Thomas Erlandsson. I ett lunchrum pÃ¥ Ã…ngströmslaboratoriet, Pollacksbacken, Uppsala fanns att läsa: “Thomas Erlandsson är ett pedagogiskt geni.” och jag kan inte annat än att hÃ¥lla med. Det har aldrig vara sÃ¥ roligt att lyssna pÃ¥ nÃ¥gon som när jag läste Analys I och Linjär Algebra med honom som föreläsare. Absurt.
Ja, vad har då det här med ordet lektor att göra. Jo, precis det faktum att han är universitetslektor. Det skulle vara något att kunna kalla sig. Eller ja, lektor öht taget för den delen.
Utdrag ur NE:
lektor
lektor (lat. le´ctor ‘läsare’, ‘föreläsare’, av le´go ‘läsa’), lärare vid gymnasieskolan eller högskolan (universitet och högskolor). För behörighet till lektorstjänst vid gymnasieskolan fordras normalt doktorsexamen eller licentiatexamen enligt äldre bestämmelser samt praktisk-pedagogisk utbildning. Tjänsterna omfattar ett eller tvÃ¥ ämnen. För behörighet till lektorstjänst vid högskolan, som i allmänhet omfattar ett ämne, fordras doktorsexamen och pedagogisk skicklighet. Innehavaren benämns universitetslektor eller högskolelektor.
Ja, här kan man ju utan större krav pÃ¥ intelligens utläsa att det tar ett tag att bli lektor. Till att börja med sÃ¥ mÃ¥ste man ha examen i nÃ¥gon grundutbildning pÃ¥ ~ 4Ã¥r och därefter följer ~ 4-6Ã¥r av forskarutbildning som doktorand. DESSUTOM krävs det Pedagogisk skicklighet. Ackack. Vi fÃ¥r väl se hur det blir med denna nÃ¥got lÃ¥ngtgÃ¥ende “dröm”. Kanske stÃ¥r jag där en dag. Hoppar och studsar med kritorna i högsta hugg framför tavlorna vid nÃ¥got av sveriges universitet.
Adjö..
Ja, alltså. GRAVITATIONEN VA. Det är ju något ganska klurigt. Ok, att vår käre Isaac Newton formulerade en otroligt enkel formel för gravitationen som till väldigt stor del gör sig gällande.

Där G är den allmänna gravitationskonstanten: G = 6,6742 x 10-11
Som ni ser är G otroligt liten. Därför avrÃ¥der jag er frÃ¥n att nÃ¥gon gÃ¥ng räkna ut gravitationen eller “dragningskraften” mellan dig och nÃ¥gon du vill fÃ¥ med dig hem frÃ¥n korgen, för den är som sagt otroligt lite. Nästan obefintlig. Man kan ju tycka och tro att gravitationen är en stark kraft. Men man luras av jordens enorma massa. Skulle vi istället jämföra gravitationen mellan ja, tvÃ¥ människor sÃ¥ blir den i det närmaste obefintlig.
Ja, vad har nu detta med tiden att göra? Jo, det är ju så att Einstein har reviderat, eller snarare kommit upp med en helt ny teori för gravitation efter Newtons som grundar sig i geometri. Här handlar det istället om krökningar i rumtiden. Här är rummet och tiden ihopfältade till en och samma enhet, rumtiden.. En följd av detta är att klockor kommer att gå olika snabbt beroende på deras hastighet (rörelse). Detta medför ju att samtidighet inte längre gör sig gällande, man kan aldrig med säkerhet säga om två händelser utspelade sig samtidigt eller ej, eftersom klockorna går olika beroende på observatörens hastighet och acceleration. Om vi tänker oss två tvillingar som bor på jorden där den ena åker ut på en resa i rymden nära ljusets hastighet i en viss tid, för att sedan återvända till jorden. När rymdtvillingen kommer tillbaka så kommer jordtvillingen ha åldrats mer. Detta kallas tvillingparadoxen.
Samma sak händer när man mäter tiden nära ett starkt gravitationsfält, såsom jordens. Tiden går långsammare på jordens yta än på månens yta till exempel. Men det skiljer även mellan havsytan och Mt Everests topp eftersom gravitationsfält försvagas med kvadraten på avståndet.
Detta är bara lite av vad som kan sägas om tiden när det kommer till relativitetsteorin. Det är nog inte omöjligt att jag återkommer till ämnet.
Arrivederci
Ja, eftersom jag inte ha något bättre att skriva så får ni hålla till godo med lite små godsaker som ni säkert redan visst.
Har ni tänkt på att jorden roterar motsols? Haha. Själv blev jag helt ställd när tanken slog mig första gången. Nästan så att jag tappade balansen.
Jag kan dessutom meddela att solen rör sig moturs på södra halvklotet. Det är ju absurt. Hur kan vi använda oss av begrepp som medsols/motsols?
Med tiden tänkte jag försöka ta upp lite intressantare och tyngre saker om JYMDEN. Är ju sorgligt fascinerad av universum och dess topologi.
Ja, är det inte konstigt. Här sitter jag, till otroligt stor del av vatten och skriver detta inlägg. Helt absurt.
Hur kan något som är till så stor del uppbyggd av döda ting, mestadels kol och vatten och som dessutom (i tidens begynnelse) (åtminstone vad man tror idag) var ett men hela universum i en singulär punkt, sitta här och skriv blogg. Det är ju ganska underligt att tänka på att man en gång varit ett med hela universum, består av döda ting och dessutom skriver detta. Allt på samma gång i en mer eller mindre salig röra.
Ja, detta var egentligen bara något som flög i mig för stunden. Några mer eller mindre djupgående tankar om detta har jag inte just nu. Men håll till godo med det som ges.
Tack för idag..
Som ni säkert redan vet så är det en väldigt stor del av dagens skolungdomar som ogillar eller i det närmaste hatar matematik. Varför det är så kan man ju spekulera i, men jag tror det har en hel del med hur ämnet framställs och hur ungdomarna ser på ämnet.
Det finns en lite kort anekdot om en ung matematikstudent som verkligen bejakade “the spirit of mathematics” eller vad man nu vill kalla det.
Det var nämligen sÃ¥ att en ung elev som väldigt snabbt blev klar med sin bok bad sin lärare om mer att göra, men läraren var inte speciellt engagerad och bad eleven att lägga ihop 1 + 2 + 3…. osv upp till 100. Ok, sade eleven och gick ut, men vände sedan direkt i dörren. -Det blir 5050. Självklart blev läraren väldigt imponerad och undrade hur eleven gÃ¥tt till väga. -Enkelt svarade eleven. -Man lägger ihop 1 + 99, 2 + 98 osv tills man kommer till 51 + 49. DÃ¥ har man 4900 och sedan har man 50 och 100 kvar. 4900 + 50 + 100 blir 5050.
Vad jag vill säga med detta exempel är att matematik inte gÃ¥r ut pÃ¥ ändlöst räknande, utan istället komma pÃ¥ smÃ¥ finurliga lösningar som denna. Om fler skulle inspireras och vägledas med problem som detta sÃ¥ tror jag mÃ¥nga skulle tycka det var mycket roligare. Det är för mycket sida upp och sida ner med exakt likadana tal som det är idag. De intressanta och givande talen finns oftast bara i mvg-delen och förbises av de flesta eleverna, just eftersom de “hatar” matematik.
Man kanske skall sadla om och börja författa läromedel. :)
Au revoir…

Där ligger de. Böckerna som skall ta mig tillbaka till universitetet. Haha.
Från och med idag så skall jag ta tag i detta och se till att jag är fit for fight höstterminen 2007.