Ja, vad skall man säga. Jag är själv en cykelfantast och tycker självklart det är jävligt tråkigt med doping, men när jag tittar på måndagens sportpanel ang. Svenskars framgångar i Giro d’italia så börjar man ju fundera var de får sina fantasier ifrån.
Hegerfors sitter alltså i direktsändning och säger “en vanlig mänsklig kropp kan inte cykla 10 timmar om dagen”. Det är nog det här som jag hängt upp mig mest på, för det visar verkligen hur dålig koll människan har. För jag menar, de här etapploppen, Tour de France och Giro d’itala har ju båda funnits hundra år eller mer. Jag har väl svårt att tänka mig att EPO och bloddoping var något som var en större branch 1903. Dessutom var loppen otroligt mycket svårare att genomföra på den tiden. Dels så var de ungefär lika långa totalt, men genomfördes på kanske hälften så många dagar. De hade två växlar och loppen gick på grusväg, dessutom fick de inte ta service från någon. Sen så har vi ju det klassiska cykelloppet Paris-Brest-Paris där glada amatörer cyklar 120 mil, en etapp. Om jag inte missminner mig ligger maxtiden på 96 timmar. Så det finns ju vissa indikationer att folk har klarat av den här typen av lopp i över hundra år nu, så varför Hegerfors anser det omöjligt, det förstår jag inte.
Jag tänkte bara för kul sammanfatta den första “utgåvan” dels i Girot och dels i Touren.
Girot 1909:
1 Milan – Bologna 397 km
2 Bologna – Chieti 378 km
3 Chieti – Napoli 242 km
4 Napoli – Rome 228 km
5 Rome – Firenze 346 km
6 Firenze – Genova 294 km
7 Genova – Torino 354 km
8 Torino – Milan 206 km
Tour de France 1903:
1 Paris – Lyon 467 km
2 Lyon – Marseille 374 km
3 Marseille – Toulouse 423 km
4 Toulouse – Bordeaux 268 km
5 Bordeaux – Nantes 425 km
6 Nantes – Paris 471 km
Man kan se klippet HÄR
Roberto Vacchi skriver om det HÄR