Warning: Declaration of Bootstrap_Walker_Nav_Menu::start_lvl(&$output, $depth) should be compatible with Walker_Nav_Menu::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /usr/local/www/sites/pean.org/wp-content/themes/stanleywp/functions/function-extras.php on line 61
fysik | www.pean.org

Kurser hit och dit

I morgon är det sista ansökningsdag till vårterminen vid sveriges högskolor och universitet.

Här sitter man. Funderar på vad man skall söka till vårterminen. Har inte fått någon information från skolan vad jag skall eller bör söka. Dels så finns inte mitt program längre, så det läggs inte så mycket tid på oss kvarvarande. Eftersläntare. Dels så går jag i trean och antas ta mer ansvar för mina studier, vill jag ha råd om mina val så får jag knalla upp till studievägledaren.

Så jag har suttit och grottat på http://www.uu.se ikväll och hittat lite intressanta kurser som jag tror jag kan ha nytta av och som förhoppningsvis är rätt intressanta också. Det roliga/tursamma är att jag valde fyra kurser och det blev exakt 30p, och dessutom så verkar det som att kurserna ligger jämnt fördelade över vårterminen. Ganska otroligt om man bara tar fyra kurser i högen som verkar intressanta. Jag är nöjd med livet och kurserna är som följer:

Elektromagnetisk fältteori
Komplex analys
Gravitation and cosmology
Geometri

Det blir nog spexigt värre. 

Adjö!

Fysikmotorn Phun

Blev rekommenderas av en vän tidigare att testa en fysikmotor vid namn Phun.

Själv hade jag aldrig provat någon öht och blev väldigt imponerad av detta vad jag förstår examensarbete. Det är väldigt enkelt att göra simuleringar eller bara leka i största allmänhet, nästan så att man kan likna det med ett spel. Vem som helst, även en tioåring skulle inte ha några problem att hantera denna motor efter en kort introduktion. 

Om du är intresserad av att veta mer eller att ladda ner Phun kan du göra det på dess hemsida: http://www.phunland.com/

Have fun!

Mekanik och grejer.

Har inte lagt upp något skolrelaterat på mycket länge men har idag suttit och påtat ihop en slags extremt kondenserad version av mina anteckningar från kursen Analytisk Mekanik. 

Kursen handlar om Hamiltonsk mekanik och du kan läsa anteckningarna här: Analytisk Mekanik

Universitetsstudierna.

Hoho. Som jag pratade om tidigare så skulle jag i höst återuppta mina studier, nu jävlar.

På lördag (2007-08-25) flyttar jag till min aldeless egna fyra på undersköna student-flogsta. Lägenheten delar jag med två personer, dels min gamla skolkamrat mattias och dels Lisa som sökte rum på blocket.

Det kommer bli grymt roligt att återigen grotta ner sig i matematikens underbara värld. Dock så skrämmer fysiken mig lite, laborationer är inte min starkaste sida. Speciellt inte rapporten! 🙂

För de som vill följa mina studier kommer förhoppningsvis kunna göra det på  www.pean.org/uu/ 

Adjö.. 

PLUTO, where are you?

Loggade idag (precis som alla andra dagar) in på mitt kära NE.se, och läser ingressen till en av dagens artiklar… “Varför Pluto inte längre platsar” och det första som slog mig var att jag inte skrivit om detta här. Det känns lite sent nu, detta är ju extrema old news så att säga. Men med tanke på bloggens titel så känder jag mig ändå tvungen att ta upp det hela.

Ja, hur är det egentligen? Varför är inte Pluto en planet? Det har ju trots allt varit så sedan 1930, eller? Jag tycker nämligen att det här är ett självklart beslut med tanke på de upptäckter man gjort sedan 1992 då man upptäckte den första “pluto-liknande” kroppen och efter detta har man hittat åtminstone tusen föremål som har liknande bana som Pluto. Det finns till och med kroppar som är större än Pluto. Hur kan då Pluto vara en planet medan de andra “objekten” där ute inte är det. För mig känns det självklart och logiskt att det istället handlar om en samling “stenar” som rör sig i en omloppsbana kring solen, ungefär som astreoidbältet.

Men anledningen till att Pluto inte längre klassas som en planet är att man tagit fram en mer exakt definition av vad som är en planet. Får att en himlakropp skall kunna klassas som en planet måste den ha följande tre egenskaper:

1. att gå i omloppsbana kring solen
2. att ha tillräcklig massa för att självgravitationen ska övervinna materialets hållfasthet och skapa en i det närmaste rund kropp
3. att ha rensat bort material nära sin bana

Här står det ju klart att Pluto inte klarar av att uppfylla det sista kriteriet för att vara en planet och därmed så skall det inte heller kallas en planet enligt den nya definitionen.

Ja, lite sena nyheter men det får ni ta.

Adjö…

Mer on tid.

Ja, alltså. GRAVITATIONEN VA. Det är ju något ganska klurigt. Ok, att vår käre Isaac Newton formulerade en otroligt enkel formel för gravitationen som till väldigt stor del gör sig gällande.

gravitationsformel

Där G är den allmänna gravitationskonstanten: G = 6,6742 x 10-11

Som ni ser är G otroligt liten. Därför avråder jag er från att någon gång räkna ut gravitationen eller “dragningskraften” mellan dig och någon du vill få med dig hem från korgen, för den är som sagt otroligt lite. Nästan obefintlig. Man kan ju tycka och tro att gravitationen är en stark kraft. Men man luras av jordens enorma massa. Skulle vi istället jämföra gravitationen mellan ja, två människor så blir den i det närmaste obefintlig.

Ja, vad har nu detta med tiden att göra? Jo, det är ju så att Einstein har reviderat, eller snarare kommit upp med en helt ny teori för gravitation efter Newtons som grundar sig i geometri. Här handlar det istället om krökningar i rumtiden. Här är rummet och tiden ihopfältade till en och samma enhet, rumtiden.. En följd av detta är att klockor kommer att gå olika snabbt beroende på deras hastighet (rörelse). Detta medför ju att samtidighet inte längre gör sig gällande, man kan aldrig med säkerhet säga om två händelser utspelade sig samtidigt eller ej, eftersom klockorna går olika beroende på observatörens hastighet och acceleration. Om vi tänker oss två tvillingar som bor på jorden där den ena åker ut på en resa i rymden nära ljusets hastighet i en viss tid, för att sedan återvända till jorden. När rymdtvillingen kommer tillbaka så kommer jordtvillingen ha åldrats mer. Detta kallas tvillingparadoxen.

Samma sak händer när man mäter tiden nära ett starkt gravitationsfält, såsom jordens. Tiden går långsammare på jordens yta än på månens yta till exempel. Men det skiljer även mellan havsytan och Mt Everests topp eftersom gravitationsfält försvagas med kvadraten på avståndet.

Detta är bara lite av vad som kan sägas om tiden när det kommer till relativitetsteorin. Det är nog inte omöjligt att jag återkommer till ämnet.

Arrivederci

Gammalt damm.

Ja, eftersom jag inte ha något bättre att skriva så får ni hålla till godo med lite små godsaker som ni säkert redan visst.

Har ni tänkt på att jorden roterar motsols? Haha. Själv blev jag helt ställd när tanken slog mig första gången. Nästan så att jag tappade balansen.

Jag kan dessutom meddela att solen rör sig moturs på södra halvklotet. Det är ju absurt. Hur kan vi använda oss av begrepp som medsols/motsols?

Med tiden tänkte jag försöka ta upp lite intressantare och tyngre saker om JYMDEN. Är ju sorgligt fascinerad av universum och dess topologi.

Vatten.

Ja, är det inte konstigt. Här sitter jag, till otroligt stor del av vatten och skriver detta inlägg. Helt absurt.

Hur kan något som är till så stor del uppbyggd av döda ting, mestadels kol och vatten och som dessutom (i tidens begynnelse) (åtminstone vad man tror idag) var ett men hela universum i en singulär punkt, sitta här och skriv blogg. Det är ju ganska underligt att tänka på att man en gång varit ett med hela universum, består av döda ting och dessutom skriver detta. Allt på samma gång i en mer eller mindre salig röra.

Ja, detta var egentligen bara något som flög i mig för stunden. Några mer eller mindre djupgående tankar om detta har jag inte just nu. Men håll till godo med det som ges.

Tack för idag..

Tiden tiden tiden..

Tiden är ett ganska klurigt begrepp, det räcker ju med att titta på Nationalencyklopedins definition av tid för att försäkra sig om den saken.


tid, begrepp kring vilken hela vår tillvaro är uppbyggt, men som likväl är nära nog omöjligt att definiera i logiska termer utan att förutsätta att det redan är definierat.

Men samtidigt så fortsätter artikeln genom att vara otroligt konkret:

På motsvarande sätt som en längd anger avståndet mellan två punkter i rummet, anger tiden ett avstånd mellan två händelser, antingen de sker i samma punkt eller inte.

Jag läste nyligen om att man utvecklat ett nytt atomur som skulle vara ungefär 10x så precist som de som finns idag, hur de har lyckats med detta i stora drag känns ganska enkelt och konkret, man har helt enkelt använt sig av något med “högre upplösning” fler svängningar per sekund. Några exempel är ju en klocka med en pendel som gör en alt. två svängingar per sekund, ett quartz gör 10 000 svängningar i sekunden och hos ett modernt cesium-ur (atomur) så använder man sig av sväningar i en cesium-133 atom där 9192631770 motsvarar en sekund. Detta är den definition vi använder idag. Dock så drar sig dessa ur av någon anledning. (viket för mig känns omöjligt eftersom det i sig själv är definitionen av en sekund, så här finns antagligen utrymme för att återkomma)

Därför har man utvcecklat detta nya ur som alltså skall vara mycket mer exakt eftersom man använder något som har en högre upplösning, eller högre antal svängningar per sekund. Men frågan är väl egentligen vad man skall med detta ur till? Kanske får vi en ny och mer exakt definition av vad en sekund är, men vad används den till?

Dessutom så har vi ju fenomenet skottesekunder som uppmärksammades senast vid årskiftet då en extra sekund infördes, detta eftersom våra cesium-133 ur redan idag är “för exakta” vilket gör att vi måste korrigera tiden för att den skall stämma med jordens rotation osv. Men då undrar jag hur det går med årets längd. Alla vet ju att året är 365,25 dagar och att vi därför inför en exktra dag var fjärde år, detta kan ju liknas med en skottedag istället för en skottesekund, men sanningen är ju att året inte är exakt 365,25 dagar utan 365.256 363 051 dagar (365 d 6 h 9 min 9 s) och var tar då dessa sekunder vägen? Jag är övertygad om att detta tas hand om i tidhållningen och att någon tänk på saken. Men det är inget som jag känner till.

Se detta som ett uppslag för fundering, diskussion eller irritation. Au revoir….

För dig som vill veta mer om svensk och internationell tidhållning kan besöka http://www.sp.se/metrology/timefreq/sv/tidhallning.htm