Warning: Declaration of Bootstrap_Walker_Nav_Menu::start_lvl(&$output, $depth) should be compatible with Walker_Nav_Menu::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /usr/local/www/sites/pean.org/wp-content/themes/stanleywp/functions/function-extras.php on line 61
tid | www.pean.org

Mer on tid.

Ja, alltså. GRAVITATIONEN VA. Det är ju något ganska klurigt. Ok, att vår käre Isaac Newton formulerade en otroligt enkel formel för gravitationen som till väldigt stor del gör sig gällande.

gravitationsformel

Där G är den allmänna gravitationskonstanten: G = 6,6742 x 10-11

Som ni ser är G otroligt liten. Därför avråder jag er från att någon gång räkna ut gravitationen eller “dragningskraften” mellan dig och någon du vill få med dig hem från korgen, för den är som sagt otroligt lite. Nästan obefintlig. Man kan ju tycka och tro att gravitationen är en stark kraft. Men man luras av jordens enorma massa. Skulle vi istället jämföra gravitationen mellan ja, två människor så blir den i det närmaste obefintlig.

Ja, vad har nu detta med tiden att göra? Jo, det är ju så att Einstein har reviderat, eller snarare kommit upp med en helt ny teori för gravitation efter Newtons som grundar sig i geometri. Här handlar det istället om krökningar i rumtiden. Här är rummet och tiden ihopfältade till en och samma enhet, rumtiden.. En följd av detta är att klockor kommer att gå olika snabbt beroende på deras hastighet (rörelse). Detta medför ju att samtidighet inte längre gör sig gällande, man kan aldrig med säkerhet säga om två händelser utspelade sig samtidigt eller ej, eftersom klockorna går olika beroende på observatörens hastighet och acceleration. Om vi tänker oss två tvillingar som bor på jorden där den ena åker ut på en resa i rymden nära ljusets hastighet i en viss tid, för att sedan återvända till jorden. När rymdtvillingen kommer tillbaka så kommer jordtvillingen ha åldrats mer. Detta kallas tvillingparadoxen.

Samma sak händer när man mäter tiden nära ett starkt gravitationsfält, såsom jordens. Tiden går långsammare på jordens yta än på månens yta till exempel. Men det skiljer även mellan havsytan och Mt Everests topp eftersom gravitationsfält försvagas med kvadraten på avståndet.

Detta är bara lite av vad som kan sägas om tiden när det kommer till relativitetsteorin. Det är nog inte omöjligt att jag återkommer till ämnet.

Arrivederci

Tiden tiden tiden..

Tiden är ett ganska klurigt begrepp, det räcker ju med att titta på Nationalencyklopedins definition av tid för att försäkra sig om den saken.


tid, begrepp kring vilken hela vår tillvaro är uppbyggt, men som likväl är nära nog omöjligt att definiera i logiska termer utan att förutsätta att det redan är definierat.

Men samtidigt så fortsätter artikeln genom att vara otroligt konkret:

På motsvarande sätt som en längd anger avståndet mellan två punkter i rummet, anger tiden ett avstånd mellan två händelser, antingen de sker i samma punkt eller inte.

Jag läste nyligen om att man utvecklat ett nytt atomur som skulle vara ungefär 10x så precist som de som finns idag, hur de har lyckats med detta i stora drag känns ganska enkelt och konkret, man har helt enkelt använt sig av något med “högre upplösning” fler svängningar per sekund. Några exempel är ju en klocka med en pendel som gör en alt. två svängingar per sekund, ett quartz gör 10 000 svängningar i sekunden och hos ett modernt cesium-ur (atomur) så använder man sig av sväningar i en cesium-133 atom där 9192631770 motsvarar en sekund. Detta är den definition vi använder idag. Dock så drar sig dessa ur av någon anledning. (viket för mig känns omöjligt eftersom det i sig själv är definitionen av en sekund, så här finns antagligen utrymme för att återkomma)

Därför har man utvcecklat detta nya ur som alltså skall vara mycket mer exakt eftersom man använder något som har en högre upplösning, eller högre antal svängningar per sekund. Men frågan är väl egentligen vad man skall med detta ur till? Kanske får vi en ny och mer exakt definition av vad en sekund är, men vad används den till?

Dessutom så har vi ju fenomenet skottesekunder som uppmärksammades senast vid årskiftet då en extra sekund infördes, detta eftersom våra cesium-133 ur redan idag är “för exakta” vilket gör att vi måste korrigera tiden för att den skall stämma med jordens rotation osv. Men då undrar jag hur det går med årets längd. Alla vet ju att året är 365,25 dagar och att vi därför inför en exktra dag var fjärde år, detta kan ju liknas med en skottedag istället för en skottesekund, men sanningen är ju att året inte är exakt 365,25 dagar utan 365.256 363 051 dagar (365 d 6 h 9 min 9 s) och var tar då dessa sekunder vägen? Jag är övertygad om att detta tas hand om i tidhållningen och att någon tänk på saken. Men det är inget som jag känner till.

Se detta som ett uppslag för fundering, diskussion eller irritation. Au revoir….

För dig som vill veta mer om svensk och internationell tidhållning kan besöka http://www.sp.se/metrology/timefreq/sv/tidhallning.htm